Många är de som skriver hej vilt på sociala medier. Ja, jag skriver "de" för jag är en av de som inte skriver vad som helst. Jag kastar inte skit i ansiktet på folk som om de var på andra sidan jorden.

Det som skrivs ska även kunna sägas ansikte mot ansikte.

Många gånger är orden hårda. Elaka. Sårande.

Jag är en person som bara vill andra väl. Jag är inte ute efter att verka vara kaxig och tuff. Jag har ett varmt hjärta och jag är den som tar alla under mina vingar. Jag är den som tror att ett (mindre snällt) beteende beror på något. Ingen vill i grund i botten vara ond. Ingen föds ond. Allt beror på något. En diagnos. En uppväxt. En händelse. Kort sagt - En orsak till varför en person är som den är finns alltid.

Det har hänt några gånger att jag har blivit påhoppad, då jag är administratör för en grupp.

En gång var det en, som jag själv har haft som lärare, skrev ett elakt meddelande till mig med hårda ord. En lärare..

En annan gång blev jag "hotad" om att jag ska vara försiktig om att döma folk, då jag tydligen varit med och mobbat någon. Det var mer än vad jag själv visste. Jaja...

Dessa negativa meddelanden till trots har jag ändå bara svarat positivt på. Varför fortsätta och sprida negativa energier? Det löser inget.

Har man inget snällt att säga kan man lika gärna bara vara tyst. Bit dig i läppen. Bit dig i tungan. Bit dig hårt. Var bara tyst.

Några punkter att tänka på. Dela gärna med dig av dina funderingar.

  Bemötande, vad är viktigt, när är det viktigt?

  Hur ska vi förhålla oss till varandra?

  Möjligheter och lösningar?

  Hur ser du på dig själv, vill du jobba/vara vän med dig?

Varma kramar!   

Jag är tacksam för många saker!

Bland annat att jag har ett jobb att gå till

och med det en inkomst.

Vad är du tacksam för?   

Fjärde advent var då jag skrev sist här i bloggen.

Vad har hänt sedan sist då? Ja..   Inte så mycket skulle jag nog vilja säga.

Eller jo! Jag har ju fått en tillsvidare anställning inom hemvården,

där jag började min "karriär"! Det känns galet skönt! Och nu har jag redan jobbat en månad! Var har tiden tagit vägen..? Men det är väl som så att trivs man med det man gör så går tiden rasande fort.

Och vet ni - jag slipper att jobba nätter   Jag älskade verkligen min förra arbetsplats, men nätterna.. Jag gruvade mig varenda gång jag skulle iväg på nattjobbet. Och när jag hade nattvecka tyckte jag mig inte ha något liv. Den veckan bara försvann.. Poff!

Nä, nu ska jag återgå till att städa. Roligare kan man ju ha det eller hur..   Men känslan när allt är städat och avklarat - Underbart!

Puss på Er!